December 2009

Ett Seendets År 2010

Jag tänker mycket i bilder. Ibland ser jag de vackraste bilderna inom mig. Ibland växer rädslan och jag målar upp inre bilder som bränner och skaver. Men för att inte endast vända blicken inåt, söker jag blicka ut och möta blicken i andra. Ibland tycker jag mig se bortom människors välsminkade masker. Jag ser tröttheten i hjärtat, det tunga som etsat fast, de vilsna tankarna. Barnens ögon är lättast att bemöta - de ler och skrattar så de kisar. Det smittar av sig - rakt in i mitt, av livet, omplåstrade hjärta.

Jag såg en film idag - Mammut. Den handlade om människor och världar som ser på varandra, men ändå ser bredvid, som någon så fint uttryckt det. Om en familj som var närvarande i sina sysslor men ändå slutat leva hos varandra. Om i-länder som var så upptagna av sitt eget och inte såg värdet hos den andre - brodern på andra sidan jordklotet. I all sin komplexitet, tyckte jag mig se att filmen kunde sammanfattas i ett enda tema: dessa människor tittade på varann men hade glömt att se in i varandra, de talade med varandra men de samtalade inte, de uttryckte närhet men de möttes inte på riktigt - inuti. De tycktes se, men de fattade ändå inte någonting!

Det här året som kommer önskar jag fick bli ett Seendets År för mig och de jag älskar. Gud har i Bibeln kallats “Seendets Gud”- det står om honom att han såg oss långt innan vi föddes, det står att han ser oss när vi lider och att han känner oss fullständigt.

Jag tror vi alla längtar efter att bli sedda. Ibland kan vårt bekräftelsebehov ta sig de mest osannolika uttryck; Och jag tror att det finns något sunt i att inse att ens värde inte finns i det man gör, i första hand, eller i det andra säger och tycker om mig, först och främst. Kanske grundar ens sökande efter att bli uppmärksammad i människans obotliga längtan efter kärlek och i det faktum att vi alla lever i en värld där någonting brustit. Kanske fick vi inte den kärlek vi behövde när vi växte upp - möjligen fick vi endast beröm när vi varit tillräckligt duktiga och bestraffning av något slag när vi misslyckades. Kanske bär vi på en brusten tillit pga. att människor lovat något i det förgångna men inte hållit fast vid sina ord.

Men om Gud ser och vi låter honom älska oss, om vi låter hans varsamma ögon vaka och hela oss - kanske kan vi då sakta men säkert låta oss bli sedda också av andra och låta dem älska oss för de vi är, inte för det vi tror att de vill att vi ska vara. Och kanske kan vi då våga älska tillbaka - inte på låtsas, inte med ord, tomma blickar eller ekande handlingar - utan på riktigt, varsamt men mera äkta än nånsin.

Jag önskar Dig som läser och alla jag Dem jag älskar ett Varmt Gott Nytt År - ett Seendets År.